lilla lotus
jag är inte levande mera

havregrynsgrönt
vardagsjag
ömtåligt

STANNA!

du vet jag har
så mycket, så
mycket inom mig,
så mycket dött, så
mycket förött,
så mycket kallare
än kallt, så mycket
kallare än allt, så
mycket av jag
bara jag

och de
besegrade svaga
de oöverlevda samlas
allt ensamma
allt liv och
allting annat
(ett slags)
(oåtkomligt)
(jag) ligger
kvar

vad det vore värt
förståelsens mekanik
vad vore det värt

något döljer det nu

mitt material

könsöverskridande läsning

jag finns inte kvar

små skitiga skrifter
stigar steg som
rör o
be
r
ö
r
d

jag finns inte, det är ett misstag
något döljer det, nu, det börjar
bli sammangjutet, så blir det

mitt material

förstörelsens mekanik

så blir det sammangjutet
något döljer det nu
det är ett misstag

och alléerna
kastanjealléerna

och popplarna
porslinpopplarna

människorna

och nätterna
kastanjenätterna

genomskådar
(dom) dina liv

och landet
landet faller samman

VID DEN TID DÅ JAG VAR
RULLADE TÅG (HÄRIFRÅN)

FÖRRUTTNELSE

vaggar haven

upprättat linjer

kan du förstå haven

och jag talade
och jag talade
och jag talade

inför stumt

kontinental praxis

så blir det sammangjutet
något döljer det nu
det är ett misstag

rökstäder
rökstäderna

samtidigt i Amerika
alla människor som inte längre är
slående (likt) mekanik

så blir det sammangjutet
något döljer det nu
det är ett misstag

Annonser

Inga kommentarer to “”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: